Känner mig förvirrad nu (är förvirrad), eller paranoid jag vet inte. Tror jag är ganska klar i huvudet vad händer sunt omkring mig, men svårt att sätta all så kallad kunskap i ett sammanhang och leva efter det.
Och klar är jag verkligen inte, även om jag vill tro och hävdar att jag är det.
Den jag saknar mest och gillar bäst hatar jag värst. Vill umgås, fast nej! Hatar, det går. Har aldrig vejat dra till någon mer mer en "rak höger" (eller vänster i mitt fall). Det är fel fast ändå inte, det är lika fel som det är rätt, och tvärt om igen och igen.
Hallen är mest isolerad från allt. Dörren vetter mott trapphuset, väggen i andra änden mot toaletten. På ena sidan är köket och på andra vardagsrummet. De som kan störas ör de som bor ovanpå och under, men kanske bara i hallen. Bara de inte bor där, hoppas inte. I hallen menar jag.
Hoppas inte.
Har rört kroppen lite till Tom Waits och Dead Brothers. Höger, vänster, höger, vänster, vänsterm eller inte. Blev munter av det, vill ha ett par glasögon som gör allt svart/vitt. Disco i svart/vit slowmotion, med Carl Douglas.
Seriöst vet jag inte vad jag skriver, och vad jag känner... . . . . . .








ska kika in lite mera när jag är hemma.
--
gabriele c.
my space [link]
flickr [link]
lastfm [link]
my band [link]
--
He who's not busy being born is busy dying. - Dylan
**
i like to see more
--
i live a masquerade.
black masks and black nights.
my dreams are glitter and gold.
what a world.
what a life
to live behind a mask.
Previous Page1234Next Page